Idag ska jag på ett sådant där möte som känns klassiskt för just mig.
Har du hittat en rehabplats petra?
Svar: NEJ
Mår du bra?
Svar: NEJ
Har du tänkt ut något som passar dig? Vart du kan tänka dig en praktik?
Svar: NEJ
Fy fan vad less jag är på detta....från att ha fast jobb för en snart en massa år sedan som USK i nästan 21 år till att inte ska jobba i vården alls och byta riktning med sjukdomar som fibromyalgi, astma, kämpar med vikten och allergier.
Hur tar jag mig ur denna mardrömmen?
Det är en fråga jag ska ställa till en person som förmodligen inte har en erfarenhet alls av en situation som min.
Hur tar jag mig ur denna mardrömmen?
Kan jag någonsin nå den där ljusblå himlen?